Fabriken är programmet som guidar dig genom den digitala djungel som för varje dag verkar bli alltmer snårig. Tillsammans med kunniga gäster undersöker vi hur AI, tech och algoritmer påverkar våra liv, våra val och vår framtid. Programledare: Johannes Cakar.
Reading the feed…
Extremhettan har satt sina klor i Europa under sommaren. Många och långa värmeböljor är något vi antagligen kommer vänja oss vid och även anpassa oss efter. Vilka konsekvenser får de höga temperaturerna och hur kan vi med teknikens hjälp möta värmeböljor på bästa sätt? Kan AI, som ofta lyfts som en klimatbov, också vara med och bidra till en lösning? Det diskuterar Pererik Åberg, meteorolog på SVT och Anna Furberg som forskar om digitaliseringens miljöpåverkan på KTH.
Efter semestertider väntar en uppkopplad vardag fylld av information, notiser, reklam och budskap som alla tävlar om vår uppmärksamhet. Vi djupdyker i uppmärksamhetsekonomi. Varför är vår uppmärksamhet en råvara som företag åtrår? Vad gör ständiga distraktioner med oss människor och hur kan vi navigera i ett samhälle där så många vill nå fram till oss? Det diskuterar Johan Anderberg, ekonomijournalist, och Katarina Graffman, doktor i antropologi. Medverkar gör även Anna Tebelius Bodin, författare bakom ett flertal böcker om hjärnan.
Under början av 2000-talet lanserades Segway som fordonet som skulle revolutionera hur vi rörde oss i städerna. I början av 2000-talet lanserades Segway som fordonet som skulle förändra stadstrafiken. Med avancerad balanseringsteknik och stora visioner väckte den snabbt enorma förväntningar världen över. Målet var en framtid utan bilköer. Men hur kunde en teknisk innovation, hyllad av ledande investerare och entreprenörer, bli en av historiens mest omtalade kommersiella floppar och till slut förknippas med turiståkningar?
Under 1950-talet dök 3D-filmen upp som biografens stora framtidslöfte, för att sedan försvinna lika snabbt som den kom. Men tekniken vägrade dö. Decennier senare gjorde 3D-glasögonen comeback och blev plötsligt standard på världens biografer och till och med i våra vardagsrum. Varför har 3D gång på gång återvänt som filmindustrins "framtid"? Är det äntligen dags att begrava 3D eller väntar nästa comeback runt hörnet?
När Vine lanseras 2013 gav appen världen ett helt nytt sätt att skapa och konsumera video, sex sekunder i taget. På bara några år födde plattformen en helt ny generation av kreatörer och satte tonen för allt från humor och memes till influencerkultur och musikala trender. Ändå stängdes appen ned mitt i sin storhetstid. Varför övergav man en plattform som i grunden uppfann det korta videoformatet som idag dominerar internet? Och hur lever Vines arv vidare i det internet som vi känner idag?
När Clubhouse lanserades mitt under pandemin 2020 blev det röstbaserade sociala nätverket snabbt en global succé. Världsstjärnor, entreprenörer och vanlisar möttes och pratade med varandra i realtid. Men trots den explosiva starten och miljardinvesteringarna försvann hypen lika snabbt som den kom. Vad var det egentligen som gjorde att festen dog innan den hann börja? Medverkar gör medverkar gör kommunikationsrådgivare Casper Schaber.
Under slutet av 1990-talet utmanade Napster och den nya tekniken för fildelning hela musikbranschen och förändrade i grunden sättet vi lyssnar på musik. Vad var det som gjorde att Napsters uppgång och fall blev avgörande för hur vi idag upptäcker, delar och tar del av musik? Och hur lever piratarvet vidare i dagens streamingtjänster? Medverkar gör medverkar gör Tina Mehrafzoon, musikreporter på Sveriges Radio.
När Concorde gjorde sin premiärflygning över Atlanten 1976 blev det världens första passagerarflygplan att spränga ljudvallen. Ett tekniskt underverk som lovade att för alltid förändra hur vi reser. Ändå sitter vi idag på långflygningar i sju till tio timmar, långt ifrån de dryga tre som Concorde en gång erbjöd. Varför blev aldrig Concorde den succé som alla förutsåg? Och hur bidrog flygkraschen år 2000 och terrorattackerna den 11 september till att det ikoniska flygplanets era tog slut?
Vår värld är fylld av tekniska under som varje dag bidrar till att göra våra liv längre, bekvämare och roligare. Hur mycket skönare har våra liv inte blivit tack vare kartappar och ctrl+z? Och hur kan tekniska lösningar förbättra livskvalitet och rädda liv? Det diskuterar Sara Wimmercrantz, entreprenör och techinvesterare, och Hanna Burkhardt, chef för Unicefs globala innovationsfond. Medverkar gör även Emma Frans, Joel Halldorf, Evelina Galli, Per Carlbring och Reyhaneh Rouhani.
En chattbot finns alltid där och gör allt för att bekräfta dina känslor. Men vad händer när AI blir den man vänder sig till för emotionellt stöd? Och hur kan psykologer använda AI i sina behandlingar? Det diskuterar Per Carlbring, professor i klinisk psykologi och Karin Adelsköld, journalist och komiker.
Påve Leo XIV skriver i sin första encyklika om katolska kyrkans syn på hur mänskligheten ska skyddas i den artificiella intelligensens tidsålder. I den går att läsa att kyrkan vill att AI ska avväpnas och mänskligheten blomstra. Vad kommer påvens ord få för konsekvenser? Är Guds ord de enda som kan reglera utvecklingen och användandet av AI? Det svarar Joel Halldorf på, professor i kyrkohistoria och författare.
Näthandel och betalningslösningar i mobilen gör att många inte ens använder plånbok längre. Blir pengars värde mer abstrakt när vi i stället för att ta fram kontanter eller kort i affären blippar och swishar? Och hur påverkas nationella valutor när allt fler köp görs globalt? Det diskuterar sparpsykolog och författare Niklas Laninge och Gabriel Söderberg, rådgivare på Riksbanken och docent i ekonomisk historia.
Har realtidsdata, avancerad statistik och spelare vars träning optimerats av maskiner gjort fotbollen bättre för supportrar, tv-tittare och spelare? Eller har en viss del av lekfullheten gått förlorad längs vägen? Det diskuterar Reyhaneh Rouhani, sportjournalist på SVT, och Jonas Willén, ansvarig för masterprogrammet i idrottsteknologi vid KTH.
I höst är det riksdagsval och partiernas valkampanjer är igång. Men kanske börjar heta partiledardebatter och storslagna vallöften att spela ut sin roll? Det har nämligen blivit vanligare att rådfråga AI om vilket parti man bör rösta på. Varför använder allt fler chattbottar som valkompass och på vilket sätt kan valet och demokratin påverkas av det? Det diskuterar Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen, och Markus Furendal, docent i statsvetenskap som forskar om den globala styrningen av artificiell intelligens och demokratins utmaningar.
George Orwell har hyllats för att han redan på 1940-talet, i sin dystopi "1984", kunde förutse ett samhälle präglat av omfattande övervakning. Men kanske missade han en avgörande detalj? Att vi också frivilligt skulle köpa kamerorna, bära dem i fickan och rikta dem mot oss själva. Hur lik är vår samtid egentligen den tid som skildras i romanen "1984"? Det diskuterar Jonna Bornemark, professor i filosofi och författare, och Marie Eneman, docent i informatik som forskar om övervakning.
Elon Musk drömmer om att sätta sin fot på Mars medan Richard Branson vill erbjuda turistresor ovanför jordens atmosfär. Samtidigt satsar andra techentreprenörer på att utveckla avancerade rymdsystem. Vad är det som driver det växande intresset för rymden bland privata företag? Och hur påverkar den intensiva aktiviteten långt ovanför molnen oss här nere på jorden? Det diskuterar Johan Köhler, avdelningschef för forskning och utveckling på Rymdstyrelsen och Evelina Galli, techreporter P3.
Listan över jobb som sägs kunna ersättas av AI är lång. Ingen vet hur AI kommer att påverka arbetslöshet, jämlikhet, ekonomi och samhället i stort. Däremot är de flesta överens om att tekniken kommer att förändra många yrkesroller. Vilken typ av kompetenser kommer inte längre vara eftertraktade på framtidens arbetsmarknad? Hur kan du veta om AI kan komma att stjäla just ditt jobb? Det diskuterar Alexander Norén, ekonomikommentator på SVT och Patrik Joyce, chefekonom på arbetsgivarorganisationen Almega.
På barnens favoritappar Tiktok, Instagram och Snapchat utspelas gängkonflikter inför öppen ridå och annonser om mord- och sprängningsuppdrag läggs ut. Vems är ansvaret när gangsterkultur glorifieras och barn rekryteras till brottslighet via sociala medier och vad kan samhället göra för att stoppa det från att hända? Det diskuterar juristen och författaren Evin Cetin tillsammans med författaren och före detta brottsutredaren Luay Mohageb. Medverkar gör även Erik Hannerz, docent i sociologi som forskat i gängrekrytering, samt den nätpatrullerande polisen Patrik Widell.
Enligt förespråkare för den så kallade "döda internet-teorin" har det som en gång var ett levande nät av människor gradvis ersatts av algoritmer, botar och automatiserat innehåll. Finns det risk att AI-genererat innehåll gör så att vanliga människor trängs undan på nätet? Och om det är så att internet håller på att dö, vad kommer i sådant fall uppstå i dess ställe? Det diskuterar Emma Frans, författare och forskare, tillsammans med techreporter Evelina Galli. Medverkar gör även statsvetare Carl Öhman vid Uppsala universitet.
Digital detox, friction-maxxing och skärmfasta. Ständigt dyker det upp nya trender i syfte att minska tiden vid skärmen. Något som inte alltid är så lätt då många är beroende av sin smarttelefon för att få livet att gå ihop. Vad gör ständig digital stimulans med våra hjärnor och hur gör man för att minska sin skärmtid eller få den att kännas meningsfull? Det diskuterar Emma Frans, författare och forskare, tillsammans med journalist Helle Schunnesson.
Om ett halvår är det val och för första gången finns alla partiledare på Tiktok. Där presenterar de sin politik i korta klipp, följer memetrender och kritiserar sina motståndare. Vad vill de uppnå genom att rangordna favoritgodis och mäta sina vader i sociala medier? Kajsa Falasca, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet, diskuterar med journalist Helle Schunnesson. Dessutom medverkar Nils Gustafsson, universitetslektor vid Institutionen för kommunikation vid Lunds universitet.
Under de senaste åren har Pentagon knutit avtal med flera av världens största techbolag och USA:s och Israels attack mot Iran har av vissa beskrivits som det första AI-kriget. På vilket sätt används AI i krigsföring och vem bestämmer hur tekniken får användas? Det diskuterar Vincent Boulanin, senior forskare på Stockholm International Peace Research Institute och expert på militära tillämpningar av AI, Henning Eklund, techreporter på SvD Näringsliv, och Peter Bovet Emanuel, militär lärare som forskar kring AI och beslutsstödsystem vid Försvarshögskolan.
Det är dags för Oscarsgalan, filmvärldens mest prestigefyllda prisceremoni. Men filmindustrin är krisdrabbad och biograferna står nästan tomma. När streamingtjänsterna krigar om dina 150 kr i månaden väcks frågan om ökad användning av AI i skapandeprocessen kan vända trenden. Är det konstnärlig katastrof eller kostnadseffektivt om manus, skådespelare och visuella effekter skapas med hjälp av artificiell intelligens? Det diskuterar universitetslektor och regissör Tobias Falk och journalist och författare Nanna Olasdotter Hallberg.
I USA pågår en rättegång mot Meta och Google. Bakom stämningen står en 20-årig kvinna som hävdar att hon som barn utvecklade ett beroende av deras plattformar och att det har gett henne långvariga psykiska besvär. Det är inte första gången de stora teknikföretagen granskas. Men den här gången är det inte innehållet som står i centrum, utan själva konstruktionen – algoritmerna, färgerna, notiserna. Är våra digitala miljöer är designade för att vi ska fastna i dom? Och vem bär ansvaret när vi aldrig kan sluta scrolla? Det diskuterar professor i interaktionsdesign Alexandra Weilenmann och jurist
Tänk dig en robot som städar, tvättar och håller dig sällskap. Elon Musk menar att det snart kommer att finnas fler robotar än människor på jorden och att de tar över vardagliga sysslor. Flera stora teknikföretag satsar miljarder på att utveckla humanoider. Vad skulle det egentligen innebära för oss riktiga människor om visionen om en värld full av humanoider blir sann? Filosofiprofessor och författare Jonna Bornemark och journalist Alexander Norén diskuterar falska relationer, människolika innovationer och risken för självbedrägeri.
